Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se
Fråga: A äger 100 procent av aktierna i ett fåmansföretag. Både hon och hennes man arbetar i företaget.
För att beräkna årets gränsbelopp 2015 med hjälp av löneunderlaget krävs ett visst minsta löneuttag under 2014. Detta uppgår antingen till sex inkomstbasbelopp (341 400 kronor) + fem procent av samtliga löner i företaget eller 10 inkomstbasbelopp (569 000 kronor).
Är det ett krav att det är A som tar ut denna lön?
Svar: Det räcker att någon som är närstående till A, till exempel hennes man, kan uppfylla lönekravet. Det gäller dock att det är A själv, eller den närstående, som måste ta ut hela den stipulerade lönen. Det är alltså inte tillräckligt att den sammanlagda lönen för dessa personer uppgår till det aktuella beloppet.
•••
Fråga: Vad gäller för minsta värde för att inventarier av mindre värde ska bli omedelbart avdragsgill?
Svar: Direktavdrag medges för inköp av inventarier av mindre värde. För 2014 är investeringar under 22 200 kronor omedelbart avdragsgilla. För 2015 är motsvarande värde 22 250 kronor. Numera medges alla företag direktavdrag med samma belopp oavsett företagets storlek.
•••
Fråga: Vad blev inkomstbasbeloppet för 2015 och hur påverkar det beskattningen?
Svar: Inkomstbasbeloppet 2015 har fastställts till 58 100 kronor. Det påverkar bland annat:
- maximal pensionsgrundande inkomst (före avdrag för pensionsavgift) som blir 468 867 kronor under 2015 (8,07 ibb)
- schablonutdelningsutrymmet i fåmansföretag som blir 159 775 kronor för inkomståret 2016 (2,75 ibb)
- spärrlönetaket i fåmansföretag som blir 557 760 kronor för löneuttag under 2015 (9,6 ibb)
- maximal fastighetsavgift som blir 7 262 kronor för småhus och 1 243 kronor per lägenhet i flerbostadshus
•••
Fråga: För utdelningar som lämnas till en närståendekrets i fåmansföretag ska maximalt 90 inkomstbasbelopp (56 900 × 90 = 5 121 000 kronor för 2014) beskattas i inkomstslaget tjänst. Hur ska de 90 inkomstbasbeloppen fördelas mellan två personer i en närståendekrets som fått utdelning på aktier i ett fåmansföretag som de äger i proportionen 60/40?
Svar: I förarbetena (prop 2011/12:1 s 432) finns uttalat att beloppet bör proportioneras mellan personer i närståendekretsen. Det innebär alltså att ena personen beskattas med högst 54 inkomstbasbelopp (60 procent × 90) och den andre med högst 36 inkomstbasbelopp (40 procent × 90) i inkomstslaget tjänst.
•••
Fråga: Två makar avser att göra en bodelning under pågående äktenskap. Bodelningen innebär en ändring på ägandet av fastigheten. Makarna har ett uppskovsbelopp från en tidigare fastighetsförsäljning. Kan uppskovsbeloppet flyttas med vid bodelningen?
Svar: Nej. Bodelning av en fastighet under pågående äktenskap jämställs med avyttring ifråga om återföring av ett uppskovsbelopp. Det innebär att uppskovsbeloppet för den ena maken som minskar sin ägarandel ska återföras till beskattning.
•••
Fråga: A ska ombilda en enskild firma till ett aktiebolag. A har satt av till periodiseringsfond varje år i den enskilda firman. A kommer inte att överföra samtliga avsatta periodiseringsfonder vid övergången. Har A valfrihet i vilken ordning fonderna ska anses överförda?
Svar: Av lagtexten framgår att vid ombildning från en enskild firma till ett aktiebolag ska den fysiska personen göra ett tillskott till bolaget som motsvarar summan av överförda periodiseringsfonder.
Eftersom A inte gör ett tillskott motsvarande samtliga överförda fonder framgår det av lagtexten att en senare gjord avsättning till periodiseringsfond ska anses överförd före en tidigare gjord avsättning.
•••
Fråga: AB X äger en byggnad som helt används i näringsverksamheten. Till byggnaden hör några parkeringsplatser. Nu vill bolaget göra ytterligare parkeringsplatser, nu i anslutning till byggnaden. Det innebär att man ska schakta fram alldeles intill byggnaden. Räknas kostnaderna för schaktningen till anskaffningsvärdet för byggnad eller ska den räknas som markanläggning?
Svar: Gränsdragningen mot byggnad kan exemplifieras med att utgifter för pålning i syfte att stabilisera underlaget för byggnad räknas i allmänhet in i avskrivningsunderlaget för byggnad (prop. 1969:100 s. 122). Utgifter för schaktning för byggnadsgrund och källarvåningar torde normalt räknas in i byggnadens anskaffningsvärde medan utgifter för schaktning i syfte att göra marken plan räknas till markanläggningens anskaffningsvärde.
Investeringarna beträffande fastigheten avser schaktningar i anslutning till byggnaden men görs inte för att uppföra byggnadsgrund eller källarvåning utan för parkeringsplatser. Mot den bakgrunden är utgifterna närmast att anses som markanläggning. Avdrag medges då med fem procent av anskaffningsvärdet.